Hur påverkar räntan föreningens ekonomi?
Nybyggda föreningar påverkas mer av ökade räntekostnader än äldre bostadsrättsföreningar.
Riksbanken meddelade idag att styrräntan lämnas oförändrad på 4 procent. Den kan troligen sänkas i maj eller juni, skriver riksbanken.se i dagens penningpolitiska beslut.
Trots detta ligger räntan på en fortsatt relativt hög nivå, och i takt med att bostadsrättsföreningarnas äldre lån förfaller och ska sättas om med aktuell ränta, kommer snitträntan i föreningarna att öka. Det gör räntekänsligheten till en viktig faktor att titta närmare på.
Hur ser räntekänsligheten ut för bostadsrättsföreningarna idag?
Vi har gjort en analys av drygt 1000 bostadsrättsföreningars låneskuld och den slutsats vi kan dra av resultatet är att föreningar som är byggda på 2000-talet, i genomsnitt, är betydligt mer räntekänsliga än äldre bostadsrättsföreningar.
Hur beräknas räntekänslighet?
För att få fram räntekänsligheten i procent divideras föreningens räntebärande skulder med de totala årsavgifterna. Då får man fram nyckeltalet som visar hur många procent årsavgiften behöver höjas, för att bibehålla kassaflödet, om den genomsnittliga skuldräntan ökar med 1 procentenhet.
Räntekänslighet ett nyckeltal i årsredovisningen
Ett av de nya obligatoriska nyckeltalen i årsredovisningarna för 2023 är räntekänslighet. Detta är ett värde som syftar till att visa hur mycket avgifterna kan behöva höjas vid ökade räntekostnader.
Det ger en vägledning för styrelsen för att kunna se behovet av avgiftshöjningar i föreningen. Utifrån det kan styrelsen se över om det finns andra åtgärder såsom kostnadsbesparingar som man kan göra för att minska behovet av at höja avgiften.
Var finns uppgiften om räntekänslighet för föreningen?
Räntekänsligheten finns angett som ett nyckeltal i föreningens årsredovisning för 2023. Vad är då ett bra eller dåligt värde?
Riktvärden för räntekänslighet*
Bra värde <6%
Okej värde 6-10%
Titta närmare på varför >10%
*källa SBAB