Styrelsens uppdrag

Styrelsen är utsedd av medlemmarna på föreningsstämman och är föreningens verkställande organ. Styrelsen fattar beslut om den löpande driften av bostadsrättsföreningen. Med det menas att de ska förvalta bostadsrättsföreningens fastighet och andra tillgångar så att de är i gott skick. Det innebär att hantera ekonomin, ansvara för drift och underhåll och sköta underhållsplaneringen.

Den viktigaste lagstiftningen som berör bostadsrätt finns i Lagen om ekonomiska föreningar och i Bostadsrättslagen.

Bostadsrättsföreningens stadgar kan liknas vid ett avtal mellan föreningen och medlemmarna. Det är föreningens regelverk som innehåller regler för bland annat medlemskap, avgifter, föreningsstämma och styrelse. I Bostadsrättslagen finns reglerat att en förening måste ha stadgar och vad som måste finnas med i dem.

Roller i styrelsen

De som sitter i styrelsen i en bostadsrättsförening kallas för ledamöter. Hur många ledamöter styrelsen ska ha framgår av stadgarna. Vanligtvis är det minst tre ledamöter, som utses på föreningsstämman efter förslag från valberedningen. En av ledamöterna utses till ordförande. Styrelseledamöterna väljs för en bestämd tidsperiod, vanligtvis ett eller två år. Styrelseledamöterna får ofta ett mindre arvode för sitt uppdrag, storleken kan variera beroende på föreningens storlek. Mycket av arbetet sker dock ideellt.

Styrelseordförandens ansvar är att kalla till och leda styrelsemöten, se till att det förs protokoll samt kalla suppleanter om ordinarie ledamöter har förhinder.

Kassören uppgift är att hålla styrelsen informerad om alla frågor som har med föreningens ekonomi att göra. Det innefattar bland annat redovisning, ansvar för alla in och utbetalningar, se till att skatter och avgifter betalas och att upprätta budget, årsbokslut och deklaration. Med Simpleko som ekonomisk förvaltare avlastar vi styrelsen både med det löpande ekonomiarbete och vid bokslut och årsredovisning.

Sekreteraren har en administrativ roll i styrelsen och ansvara för att förbereda och föra protokoll på styrelsemöten och föreningsstämmor.

Suppleanten fungerar som en ersättare i styrelsen. Om en styrelseledamot inte kan närvara på ett styrelsemöte är det suppleanten som går in i ledamotens ställe på just det styrelsemötet, i den ordningen de är invalda. I vissa föreningar deltar suppleanterna på alla styrelsemöten för att vara insatt . Observera att suppleanter saknar rösträtt så länge de inte tjänstgör istället för ordinarie ledamot som har förhinder.

Revisorn har till uppgift att göra en opartisk och kritisk bedömning av styrelsens handlande. Revisorn deltar inte i styrelsens möte. En revisor behöver inte vara medlem i föreningen om inte stadgarna kräver det.

Beslut i föreningen

Alla beslut som tas i styrelsen fattas genom omröstning där ledamöterna i styrelsen har en röst var. Vanligtvis krävs majoritet för ett beslut, vid lika röstantalet så har normalt ordföranden utslagsröst. Varje bostadsrättsförening har en föreningsstämma minst en gång om året och till den blir alla medlemmar i föreningen kallade. På föreningsstämma fastställs bl a resultat- och balansräkning och beslutas om ansvarsfrihet för styrelsen. Styrelsen för kommande period väljs. För att den nya styrelsen ska kunna agera behöver det skickas in en ändringsanmälan till Bolagsverket. Det är också viktigt för att inte ”gamla” ledamöter ska kunna teckna föreningens firma. Ändringsanmälan Bolagsverket

Föreningsstämman är det högsta beslutande organet i bostadsrättsföreningen. Det är styrelsens uppdrag att följa och verkställa de beslut som fattats. Styrelsen ansvara också för att kontrollera att besluten inte strider mot lag eller stadgar, då får de inte verkställs.

Ansvarsfrihet

Uppdraget som styrelseledamot innebär ett stort ansvar. Man har tillsammans med övriga ledamöter en vårdplik för att föreningens ekonomi och fastighet sköts på ett bra sätt. Om ledamöter med uppsåt eller oaktsamhet orsakar att föreningen lider ekonomisk skada, finns möjligheten för föreningsstämman att vägra styrelsen ansvarsfrihet. Ansvarsfrihet beviljas alltid individuellt för varje styrelseledamot, inte för styrelsen som grupp.

Om ansvarsfrihet beviljas innebär beslutet att föreningen godkänner styrelsens förvaltning och avstår från att framställa skadeståndsanspråk mot styrelsen. Talan kan trots det väckas vid domstol, mot styrelsen, om denna undanhållit väsentlig information från stämman.

Förutsättningen för att inte beviljas ansvarsfrihet är normalt att det ska finnas misstanke om oegentligheter som kan leda till skadeståndsskyldighet. Beslutet innebär då att föreningen har möjlighet att väcka en skadeståndstalan mot de som inte beviljats ansvarsfrihet.

Vad händer om det inte finns en styrelse?

Om det inte finns några som vill sitta i styrelsen så uppstår en så kallad likvidationsplikt för föreningen. Det innebär att Bolagsverket startar ett ärende, och om inte nya ledamöter väljs inom en viss tid, beslutas det att föreningen ska träda i likvidation och en likvidator utses. Likvidatorns uppgift blir att sälja alla föreningens tillgångar och dela ut eventuellt överskott till bostadsrättshavarna. När föreningen är avvecklad och fastighet har sålts upphör bostadsrätterna och de boende kommer istället att inneha lägenheterna med hyresrätt.

Det är därför helt avgörande för föreningen att det finns en styrelse. Om det är för få personer som visar intresse för att engagera sig i styrelsearbetet behöver styrelsen eller valberedningen informera medlemmarna om vikten av att ha en fungerande styrelse.

Läs mer om vad som händer om en brf saknar styrelse.

Till Brf kunskap