Anläggningstillgångar

Tillgångar som är avsedda för långvarigt bruk inom föreningen. Den viktigaste anläggningstillgången är föreningens fastighet med byggnader och mark.

Avskrivningar

Avskrivning av föreningens byggnader/inventarier/maskiner baseras på beräknad nyttjandeperiod (livslängd). Den årliga avskrivningen påverkar resultaträkningen som en kostnad. I balansräkningen visas den ackumulerade avskrivningen som gjorts sedan tillgångarna togs i bruk. Regleras i Bokföringsnämndens K-regelverk, K2 respektive K3.

Balansräkning

Visar föreningens ekonomiska ställning vid verksamhetsårets slut. Den ena sidan av balansräkningen visar föreningens tillgångar i form av t.ex. likvida medel (kontanter), fordringar, fastigheter, inventarier m.m. Den andra sidan av balansräkningen visar finansieringen, d.v.s. hur tillgångarna finansierats (genom upplåning och eget kapital).

Eget kapital

I det Egna kapitalet ingår en fri- och en bunden del. I bundet Eget kapital ingår inbetalda insatser och upplåtelseavgifter samt yttre reparationsfond. I Fritt Eget kapital ingår balanserat- (tidigare års ackumulerade resultat) och årets resultat.

Eventualförpliktelser

Om ett företag har garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (eventualförpliktelser), ska det lämnas en upplysning om summan av dessa. Lag (2015:813).

Fond för yttre underhåll

Enligt föreningens stadgar skall en årlig reservering göras till föreningens gemensamma underhållsfond. Fonden får nyttjas för underhållsarbeten. Beloppets storlek ska, med hjälp av en långsiktig underhållsplan, anpassas till vad som erfordras för att underhållet av föreningens hus ska tryggas.

Förvaltningsberättelse

Den del av årsredovisningen som i text förklarar och belyser ett avslutat verksamhetsår. I förvaltningsberättelsen redovisas bl.a. vilka som haft uppdrag i föreningen, en del fakta om fastighetens tillstånd och årets viktigaste händelser. Förvaltningsberättelsens innehåll regleras i Bokföringsnämndens K-regelverk.

Interimsfordringar

Interimsfordringar är av två slag, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Om en förening betalar för t.ex. en försäkring i förväg så är det en förutbetald kostnad. Man kan säga att man har en fordran på försäkringsbolaget, denna sjunker för varje månad försäkringen gäller. Upplupna intäkter är intäkter som föreningen ännu ej erhållit i pengar, t.ex. ränta på ett bankkonto, försäkringsersättning m.m.

Interimsskulder

Interimsskulder är av två slag, förutbetalda intäkter och upplupna kostnader. Om föreningen får betalning i förskott för en tjänst kan man se detta som en skuld. En vanlig förutbetald intäkt är hyra/avgift som vanligtvis betalas en månad i förskott. Upplupna kostnader är kostnader för tjänster som föreningen har erhållit men ännu ej fått faktura på. En vanlig upplupen kostnad är el, vatten och värme som faktureras i efterskott.

Kortfristiga skulder

Skulder som föreningen betalar inom ett år. Nästkommande års amortering redovisas som kortfristig skuld. Om en fond för inre underhåll finns räknas även denna till de kortfristiga skulderna även om det inte är troligt att samtliga medlemmar under samma år använder sina fonder.

Likviditet

Föreningens förmåga att betala sina kortfristiga skulder (t.ex. vatten, el, löner och bränsle). Ett mått på likviditeten erhålls genom att jämföra omsättningstillgångarna med de kortfristiga skulderna. När omsättningstillgångarna är större än de kortfristiga skulderna, är likviditeten tillfredsställande.

Långfristiga skulder

Skulder som föreningen betalar först efter ett eller flera år. I regel sker betalning löpande över åren enligt en amorteringsplan.

Omsättningstillgångar

Andra tillgångar än anläggningstillgångar, kan i allmänhet omvandlas till rena pengar inom ett år.

Resultaträkning

Visar i siffror föreningens samtliga intäkter och kostnader under verksamhetsåret. Om kostnaderna är större än intäkterna blir resultatet en förlust. I annat fall blir resultatet en vinst. Bland kostnaderna finns poster som inte motsvarats av utbetalningar under året t.ex. avskrivningar på inventarier och byggnader. Kostnaderna är i huvudsak underhåll-, drift-, personal- och kapitalkostnader. Efter reservering/ianspråktagande av yttre reparationsfond balanseras resultatet i ny räkning i enlighet med föreningsstämmans beslut, d.v.s. överförs till nästa räkenskapsår.

Skatter och avgifter

En bostadsrättsförening är i normalfallet inte föremål för inkomstbeskattning. En bostadsrättsförenings ränteintäkter är skattefria till den del de är hänförliga till fastigheten. Beskattning sker av andra kapitalinkomster samt i förekommande fall inkomster som inte är hänförliga till fastigheten. Efter avräkning för eventuella underskottsavdrag sker beskattning med 20,6%. Bostadsrättsföreningar erlägger en kommunal fastighetsavgift motsvarande det lägsta av ett indexbundet takbelopp per lägenhet alternativt 0,3% av taxerat värde för fastigheten. För småhus gäller istället ett indexbundet takbelopp per småhus alternativt 0,75% av taxerat värde för fastigheten. Nyligen uppförda/ombyggda bostadsbyggnader kan vara helt befriade från fastighetsavgift i upp till 15 år. För lokaler betalar föreningen en statlig fastighetsskatt som uppgår till 1% av taxeringsvärdet på lokaler.

Soliditet

Föreningens långsiktiga betalningsförmåga. Att en förening har hög soliditet innebär att den har stort eget kapital i förhållande till summa tillgångar. Motsatt innebär att om en förening har låg soliditet är det egna kapitalet litet i förhållande till summa tillgångar, d.v.s. att verksamheten till stor del är finansierad med lån.

Ställda säkerheter

Avser i föreningens fall de säkerheter, i regel fastighetsinteckningar, som lämnats som säkerhet för erhållna lån.

Årsavgift

Medlemmarnas årliga tillskott av medel för att användas till den löpande driften och de stadgeenliga reserveringarna. Bland kostnaderna finns poster som ej motsvaras av utbetalningar under året, t.ex. avskrivningar på inventarier och byggnader. Det finns också utbetalningar som ej motsvaras av kostnader, t.ex. amorteringar av lån. Årsavgiften är oftast föreningens viktigaste och största inkomstkälla. Ett tillräckligt kassaflöde krävs för att möjliggöra underhåll och återinvestering i fastigheten.