Varför behövs trivselregler?

Trivselreglerna är föreningens gemensamma överenskommelse om hur man vill ha det i vardagen. De kompletterar stadgarna genom att ta upp praktiska frågor om till exempel ljudnivåer, husdjur, grillning eller användning av gemensamma utrymmen. Till skillnad från stadgarna, som är juridiskt bindande och registrerade hos Bolagsverket, är trivselreglerna mer vägledande. De är ett verktyg för att förebygga missförstånd och skapa samsyn, något som i längden bidrar till en mer trivsam boendemiljö.

Skillnaden mellan stadgar och trivselregler

Stadgarna utgör föreningens grund och måste finnas enligt lag. Trivselreglerna däremot är frivilliga, men mycket användbara. En bra tumregel är att frågor som handlar om hur medlemmarna bör agera i vardagen, till exempel tider för tvättstugan, grillning på balkongen eller skötsel av gemensamma ytor, hör hemma i trivselreglerna, inte i stadgarna.

Vem bestämmer vad som gäller?

Styrelsen ansvarar för trivselfrågor, men det är klokt att låta medlemmarna vara delaktiga. Om reglerna beslutas på en föreningsstämma får de en bredare förankring och större acceptans. Oavsett vem som beslutar, är det viktigt att reglerna kommuniceras tydligt, gärna både vid inflyttning och löpande till samtliga medlemmar.

När reglerna inte följs

De allra flesta problem går att lösa genom dialog. Ofta räcker ett samtal mellan grannar för att reda ut missförstånd.

Om det inte hjälper kan styrelsen behöva agera. Det första steget är då att skicka en varningsskrivelse eller rättelseanmaning. Om medlemmen trots upprepade tillsägelser inte rättar sig, kan ärendet i mycket sällsynta fall behöva prövas vidare, till exempel genom en ansökan till Kronofogden om särskild handräckning. Att en medlem sägs upp från sin bostadsrätt är dock en ytterst ovanlig och komplicerad process. Det kan bara bli aktuellt vid mycket allvarliga och upprepade överträdelser, där medlemmen inte har rättat sig trots flera tillsägelser.

Styrelsen bör alltid dokumentera händelserna noggrant och ta hjälp av juridisk rådgivning om situationen drar ut på tiden eller blir svår att hantera.

Så får ni trivselregler som fungerar

Trivselregler ska vara rimliga, begripliga och relevanta för just er förening. Undvik för detaljerade eller godtyckliga regler, och skriv inte “använd sunt förnuft” – det betyder olika saker för olika personer.

För bästa effekt: håll reglerna levande. Se över dem med jämna mellanrum och uppdatera vid behov, till exempel när nya rutiner införs eller föreningen förändras.

Checklista – Trivselregler i bostadsrättsföreningen

✅ Gå igenom behovet
Vilka situationer skapar mest frågor eller konflikter i föreningen? Utgå från dessa när ni tar fram reglerna.

✅ Håll det enkelt
Formulera reglerna tydligt och med ett vänligt, inkluderande språk. Undvik paragrafspråk.

✅ Säkerställ att reglerna är lagenliga
Reglerna får inte strida mot lag eller stadgar, och de ska alltid bygga på ett verkligt föreningsintresse.

✅ Förankra besluten
Besluta reglerna på föreningsstämma eller kommunicera dem brett till medlemmarna för att skapa delaktighet.

✅ Gör dem tillgängliga
Publicera reglerna på föreningens webbplats, sätt upp dem i trapphusen eller dela ut dem i allas brevlådor. Det är särskilt viktigt att nya medlemmar får dem direkt när de flyttar in.

✅ Påminn regelbundet
Påminn om reglerna en gång per år eller i samband med årsstämman.

✅ Följ upp och uppdatera
Se över trivselreglerna vid behov, till exempel när föreningen byggs om, nya boendegrupper tillkommer eller frågor ofta återkommer.

✅ Ha rutiner för hantering av störningar
Dokumentera händelser, prata med berörda och skicka rättelseanmaning vid behov.