När temperaturen sjunker utomhus blir värmen inomhus snabbt en het fråga, bokstavligen. Men i ett flerbostadshus är det inte alltid självklart vem som faktiskt ansvarar för att lägenheten håller rätt temperatur. I en bostadsrätt har både föreningen och den enskilda medlemmen vissa skyldigheter, men rollerna är tydligt uppdelade. Vad händer om det är för kallt, eller för varmt, och vad får man som bostadsrättshavare egentligen göra själv?

Vem ansvarar egentligen för värmen i en bostadsrätt?

Det är bostadsrättsföreningen som ansvarar för värmesystemets funktion och att lägenheterna håller en godtagbar inomhustemperatur, medan den boende endast ansvarar för ytskikt, som färg på radiatorer.

Att förstå denna uppdelning är avgörande, särskilt när värmen inte fungerar som den ska. Här nedan går vi igenom vad som gäller för föreningens ansvar, bostadsrättshavarens möjligheter, vad lagen säger om temperaturer, och vad man får och inte får göra på egen hand.

Vilket ansvar har föreningen för värmesystemets huvuddelar

I en bostadsrättsförening betraktas värmesystemet som en del av den gemensamma tekniska anläggningen. Det innebär att föreningen har det fulla ansvaret för att systemet fungerar som det ska. Det inkluderar pannor, rördragning, radiatorer, termostater och andra komponenter som påverkar värmeförsörjningen i fastigheten. Vissa undantag kan finnas, t ex I föreningar som består av småhus.

Styrelsen eller förvaltaren ser till att värmesystemet underhålls, justeras och i förekommande fall repareras. Detta ansvar gäller oavsett om det är fjärrvärme, bergvärme eller någon annan form av uppvärmning som används. Föreningen ska också se till att systemet fungerar på ett sätt som skapar jämn och god inomhustemperatur i alla lägenheter, oavsett väder och årstid.

Om något inte fungerar, exempelvis att ett element är kallt eller att en hel uppgång har ojämn värme, är det föreningen som ska åtgärda detta – och stå för kostnaden.

Vad ansvarar bostadsrättshavaren själv för?

Som bostadsrättshavare har man ett begränsat ansvar när det gäller värmesystemet. Det sträcker sig i princip inte längre än till ytskikten på elementen, som färg eller enklare rengöring. Det är tillåtet att måla radiatorer, men man får inte ändra på själva funktionen eller ingreppa i systemet.

Det betyder att man till exempel inte får lufta elementen, byta termostat eller justera flödet på egen hand. Den typen av åtgärder tillhör föreningens ansvar och ska utföras av professionella som föreningen anlitar. Undantag kan finnas, till exempel vid byte av fläktfilter i ett eget ventilationsaggregat, men det är alltid bäst att kontrollera med styrelsen innan man gör något själv.

Det är viktigt att komma ihåg att även om du äger rätten att bo i lägenheten, så är själva värmesystemet en gemensam angelägenhet. Därför är det alltid rätt väg att anmäla problem till föreningen istället för att försöka åtgärda dem själv.

Vad gäller vid för låg temperatur i lägenheten – vem åtgärdar och vem betalar?

Om det är för kallt i lägenheten är det föreningens ansvar att åtgärda felet. Det gäller oavsett om orsaken är ett trasigt element, felaktig styrning i värmesystemet eller bristande isolering. Som boende ska du i första hand felanmäla problemet till föreningen eller dess tekniska förvaltare.

Föreningen ansvarar också för att kostnaden för felsökning och åtgärd täcks, det är inte den enskilde medlemmens ekonomiska ansvar. Det är också föreningens skyldighet att säkerställa att problemet löses inom rimlig tid.

Om föreningen inte åtgärdar ett känt fel, trots upprepade påpekanden, kan det i vissa fall vara möjligt att få nedsatt årsavgift eller kräva ersättning, men sådana situationer ska helst undvikas genom tydlig kommunikation och ansvarstagande från båda sidor.

Vad gäller vid för hög innetemperatur och vilka krav ställs enligt lag?

Om problemet istället är att det blir för varmt i lägenheten, gäller andra utmaningar. Även här är det föreningens ansvar att se till att temperaturen är rimlig och att den regleras på ett effektivt sätt. Exempelvis kan otillräcklig reglering av värmesystemet leda till överhettning i vissa delar av huset.

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd bör inomhustemperaturen i en bostad ligga mellan 20 och 23 grader. Om temperaturen överstiger 26 grader under längre tid, särskilt på sommaren, kan det betraktas som en olägenhet för människors hälsa. Då är föreningen skyldig att agera, ofta i samråd med kommunens miljö- och hälsoskyddskontor.

Det kan handla om att justera värmesystemet, förbättra ventilationen eller vidta andra tekniska åtgärder för att skapa ett bättre inomhusklimat. Som boende är det viktigt att dokumentera problemet och återkoppla till föreningen om det inte förbättras.

Kan bostadsrättshavaren göra åtgärder själv – t.ex. justera flöde eller lufta element?

Det korta svaret är nej. Att justera flödet eller lufta element är en del av den tekniska driften av värmesystemet, vilket ligger utanför bostadsrättshavarens ansvar. Det kan verka som en enkel åtgärd, men om det görs felaktigt kan det påverka hela systemet och leda till ojämn värme i flera lägenheter.

Det du däremot får göra är enklare saker som att måla elementen eller byta filter i eventuella egna fläktar, förutsatt att dessa inte är kopplade till det gemensamma ventilationssystemet. Vid minsta tvekan bör du alltid kontakta styrelsen innan du påbörjar något arbete, det skapar tydlighet och minskar risken för missförstånd eller fel.

Att följa dessa riktlinjer gynnar alla boende i föreningen och skapar en tryggare, mer förutsägbar boendemiljö, särskilt under årets kallare månader.