Sedan den 1 januari 2024 är det nu tillåtet att hålla helt digitala föreningsstämmor, som även kan kompletteras med ett poströstningsförfarande. För att genomföra detta krävs att föreningens stadgar har ändrats för att tillåta sådana stämmor.

Om man vid en digital stämma även tillämpar poströstning så blir formalian väldigt viktig. Ett aktuellt rättsfall från Svea hovrätt (T 6959-22, dom den 28 maj 2024) belyser vikten av att poströstningsformuläret blir korrekt.

Felaktigt beslut

I poströstningsformuläret blev det ett felaktigt beslut om röstlängden och då uppstod frågan om kallelse skett på ett korrekt sätt. Alltså blev beslutet om röstlängden felaktigt.

Men, ett fel i kallelseförfarandet behöver inte betyda att ett stämmobeslut är ogiltigt om det är tydligt att felet inte har inverkat på beslutets innehåll. Den frågan skall bedömas från fall till fall och utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och med hänsyn till felets följder för medlemmarna och föreningen, detta enligt ett tidigare rättsfall från Högsta domstolen.

Hovrättens bedömning

Så, detta fick till konsekvens att beslutet om röstlängd upphävdes, men beslutet om val av styrelse kvarstod. Blir det fel i kallelseförfarandet så anses det att medlemmar kan ha blivit förvägrade rätten att delta i frågor på föreningsstämman vilket de kanske hade gjort om kallelsen varit korrekt. I många fall ogiltigförklaras hela stämman när det brister i kallelseförfarandet, men Hovrätten gjorde bedömningen att det inte behövdes i detta fall.